Kunskapsbanken

Ett Aff-avtal är normalt en tjänsteentreprenad och inte ett ramavtal. Det som är avgörande är huruvida Leverantören ska utföra självständigt återkommande arbete, eller om allt arbete formellt ska avropas med en arbetsbeskrivning för det aktuella arbetet. 

Vanligt är att Leverantören ska utföra arbete som är förutbestämt till typ men inte till exakt utformning, såsom avhjälpande underhåll. Detta är fortfarande ett entreprenadarbete som ingår i Leverantörens åtagande, och inte ett avrop på ett ramavtal.

För entreprenader upphandlade enligt LOU finns ytterligare en par aspekter att ta hänsyn till. En entreprenad kan komma at betraktas som ett ramavtal om tilläggsarbetena överstiger kontraktsarbetena i värde, eller om ingående objekt (exempelvis byggnader) kan komma att ändras väsentligt och oförutsägbart under kontraktstiden.  Läs mer om andra fallet i en dom från Kammarrätten i Göteborg, mål nummer 6319-21. 

Fråga

L lämnade ett budgetpris om 50.000 på ett tilläggsarbete, men fakturan var på 63.000 kr. Kan de göra så?

Svar

Ett budgetpris är just bara en budget, till skillnad från ett fast pris. Vid ett fast pris står L för risken, samt möjligheten till en större vinst om kostnaden blir lägre än väntat. Vid rörlig ersättning mot budget så står B för risken, men också möjligheten att det blir billigare än budget. Så ja, L har rätt till ersättning för nedlagt arbete även när det överstiger lämnad budget.

Fråga

Vi har fått en faktura från L på ett arbete med rörlig ersättning, där självkostnadsprincipen tillämpas tillsammans med vissa à-priser. På fakturan står det ”material enligt prislista” och en klumpsumma. Är det korrekt? Och kan jag kräva att få se fakturan från materialleverantören?

Svar

Vid tillämpning av självkostnadsprincipen så gäller att rabatter ska gottskrivas B, eftersom det just är en ersättning baserad på L:s verkliga kostnad. Det innebär att L endast kan debitera den kostnad som L själv har haft för materialet, vilket sällan är enligt materialleverantörens prislista. B har dessutom rätt att granska verifikaten, så du kan begära att få se fakturan från materialleverantören.

Fråga

I vårt avtal framgår att à-priset för en timmes arbete av en elektriker är 600 kr. Nu har L gjort ett större arbete där de har anlitat en UL för elarbeten, och debiterat oss 600 kr/timme fast vi vet att UL kostar 500 kr/timme. Får de göra så?

Svar

Ett avtalat à-pris gäller, oavsett om L själv utför arbetet eller om en underleverantör gör det. Så ja, L har rätt att debitera er avtalade 600 kr/timme. Ni hade å andra sidan inte behövt betala mer än 600 kr/timme även om underleverantören hade kostat 650 kr/timme.

Fråga

Vi bad L om en offert på att göra en storstädning som tilläggsarbete. De bedömde tiden till ca 100 timmar och lämnade ett pris på 45.000 kr. När de väl genomförde städningen gick det fort, och vi uppskattar att det inte tog mycket mer än halva tiden. Måste vi betala 45.000 kr?

Svar

De beror på om offerten angav fast pris för städningen, eller om det var ett budgetpris om 45.000 kr. För ett fast pris är svaret att ni ska betala den angivna summan, oavsett L:s tidsåtgång. Var det ett budgetpris ska ni endast betala för nedlagda timmar.

Fråga

Vi sköter utemiljön åt många fastighetsägare, och i det ingår att vi transporterar bort trädgårdsavfall. Det har vi tidigare kunna lämna på kommunens återvinningsanläggning  utan kostnad, men nu tar de en avgift för varje lass. Kan vi få ersättning från kunden för detta?

Svar

Generellt gäller att Leverantören står för risken vad gäller externa kostnadsförändringar som påverkar entreprenaden. ABFF 15 innehåller inga särskilda bestämmelser om detta. 

I det fallet kommunen börjar ta betalt för att ta emot avfall uppkommer dock en annan situation, och vi går till kap 1 § 13. I den framgår att Leverantören är skyldig att följa författningar, föreskrifter och normer. Det framgår också att om denna skyldighet ”medför kostnader som Leverantören inte rimligen bort förutsätta, ska skälig ersättning utgå”.

I det här fallet är det kommunens föreskrifter om avfallstaxan som ändras, vilket medför en kostnad som Leverantören inte skäligen bort räkna med eftersom avgiften infördes från att tidigare alltid varit noll kronor. 

Observera att det kan finnas särskilda regleringar i enskilda avtal som medför annan tolkning. 

Fråga

I vårt avtal med B ingår att fylla på kaffe och rengöra kaffemaskinerna. För själva kaffet har vi ett angivet à-pris per kg som går åt. Nu har B börjat prata om att vårt pris per kg kaffe är för högt, och vill se verifikaten på inköpet. Vi anser inte att vår kostnad är relevant, vi har ju ett pris i avtalet.

Svar

Ett avtalat à-pris gäller, oavsett om ni köper kaffet billigt eller dyrt. Med andra ord har inte B rätt att granska er kostnad för kaffet. Hade ersättningen å andra sidan baserats på självkostnadsprincipen hade ni däremot behövt redovisa samtliga verifikat för B.

Fråga

Vi har för ett arbete använt en arbetsplattform som finns centralt på företaget. Ersättningen sker med à-pris som endast inkluderar följande hjälpmedel ”handverktyg samt administrativa hjälpmedel”. B hävdar att vi inte ska få ersättning för plattformen eftersom vi inte kan visa på någon hyrkostnad, stämmer det?

Svar

Nej, ni har rätt att få ersättning för arbetsplattformen då denna ej är inkluderad i à-priset.

Frågan är hur mycket ersättningen ska vara. Om en kostnad inte kan styrkas ska ersättningen vara skälig. Det är inget som regleras i ABFF, utan har sitt ursprung i köplagen. Vad som är skälig ersättning är svårt, men för ett arbete som de facto är utfört är ”noll” aldrig en skälig ersättning. För arbetsplattformen skulle en skälig ersättning kunna grundas på en beräkning på inköpspris och uppskattad användning, eller en jämförelse med vad er hyrkostnad skulle vara.